Medelinkomsten för flyktingar som fick permanent uppehållstillstånd i Sverige år 2004 är 11 100 kronor i månaden, enligt en granskning som Dagens Nyheter gjort. Den siffran går att jämföra med 23 700 som är snittet för hela svenska befolkningen.
– Det är ju någon form av misslyckande när så många människor har svårt att komma i stabil sysselsättning och bli självförsörjande. Detta trots att de i många fall har goda kvalifikationer och stora ambitioner, säger säger Olof Åslund, professor i nationalekonomi och generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), till DN, och fortsätter:
– Sedan är det svårt att säga hur ”ansvarskakan” ska fördelas – om det är politiken, arbetsmarknadens parter, vi som medborgare eller individerna själva.
Bildkälla: TT Bild
Andel som får ekonomiskt bistånd
Minst 31 procent av flyktingarna som fick permanent uppehållstillstånd 2004 bodde i ett hushåll som någon gång under 2013 fick ekonomiskt bistånd, visar siffror som DN tagit fram med hjälp av Socialstyrelsen.
– Man skulle förstås vilja att resultatet var bättre. Därför finns det anledningar att hitta bättre lösningar. Ett stort problem i Sverige är att det finns svårigheter i att ta fasta på vilken utbildning man har och validera den. Där finns möjligheter till förbättringar, säger Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, till DN.
Bildkälla: TT Bild
Skulder och brottsdomar
Något som kan försvåra etableringen på arbetsmarknaden för nya svenskar är förekomst i skulder och brottsdomar. Enligt DN har 14,8 procent av flyktingarna som fick uppehållstillstånd 2004 någon gång haft skulder registrerade hos Kronofogden. Omkring 15,5 procent av flyktingarna har antingen blivit dömda för brott, fått böter eller prick i belastningsregistret.
En orsak till det beror främst på att de lever under sämre socioekonomiska förhållanden än infödda svenskar och är fattigare, enligt forskning från Stockholms universitet.