En rapport från Säpo från 2011 är åter aktuell med tanke på senaste tidens terrorattacker och diskussionen om ungdomar som åker ner för att kriga i mellanöstern.
Säpo anser att de som lockas till radikala och våldsamma grupper, både islamistiska men även politiska extrama grupper, i regel består av fyra olika typer.
1. Spänningssökaren
Har ofta haft en stökig uppväxt med en tidig kriminell debut. Olika former av missbruk är inte ovanligt. Har lågt förtroende för systemet och vuxenvärlden i stort. Söker action och söker ett sätt att agera ut sina aggressioner och längtan efter spänning, dramatik och våld. Legitimerar det genom att ta ställning i konflikten.
Ju fler radikala vänner späningsökaren får, desto färre blir kontakterna med icke radikala personer och gamla vänner.
<UL><BIG>LÄS MER: 9 allvarliga krig och konflikter i världen du bör ha koll på 2015 </ul></big>
2. Grubblaren
Söker meningen med livet. Grubblaren tar gärna till sig litteratur och ser radikalisering som det enda sättet att förbättra samhället. Har ofta ett tidigt intresse för politik eller religion. Kommer ofta djupt ner i ideologin eller religionen och är oftast självradikaliserande. Det sociala umgänget inom den radikala gruppen kommer i andra hand.
<ul><big>LÄS MER: Officer i Afghanistan: "Om IS-krigare ska få jobb, vad får då jag när jag kommer hem?" </ul></big>
3. Familjepersonen
Den här typen har inte någon vilja att passa in i samhället, utan har radikaliserats av familjen från födseln. Radikaliseringen är därmed helt normal för familjepersonen, och den radikala miljön eller gruppen finns ofta i familjens närhet och personen blir direkt introducerad för denna miljö av familjen. Här är det vanligt med en relativt isolerad barndom. De värdesätter att umgås med liktänkande, och har sällan eller aldrig ifrågasatt familjens idéer.
<ul><big>LÄS MER: Flera döda efter bomb mot lyxhotell – IS tar på sig dådet </ul></big>
4. Kontaktsökaren
En person som vill vara en del av något större – vad som helst. Bryr sig inte så mycket om idéer eller spänning. Kontaktsökaren kan lockas in i en grupp antingen för att komma närmare en enskild person – eller för att helt enkelt få kompisar. Gruppens budskap är mindre viktigt.