I flera år utsattes 20-åriga Sanda Sandin för psykisk och fysisk mobbning. Det hela resulterade i att hon inte ville leva längre.
– Jag hade nästan inga dagar som var bra, säger hon till Nyheter24.
Mobbningen mot Sandra började när hon var sju år gammal.
– Till exempel kunde mobbarna doppa mitt huvud i toaletten. Och en gång när jag kom till skolan på kryckor med nyopererade knän puttade de ned mig från en 20 meters trappa, jag fick åka in till sjukhuset igen.
Lärarna gjorde ingenting
Trots kvartssamtal och påtryckningar från hennes mamma, gjorde lärarna ingenting för att stoppa mobbningen.
– En gång när mamma gick förbi skolgården såg hon att barnen stod och kastade sand på mig, alla lärare stod en bit bort och kollade bort. De ville inte se.
Sandra berättar att hon efter ett tag började dölja mobbningen för sina föräldrar, hon ljög och sa att allt var bättre.
Folk skrev att hon borde dö
Men den värsta perioden, berättar Sandra, var när hon började blogga. Då fick hon cirka 80 elaka kommentarer per dag. Folk kunde skriva att hon borde dö.
När Sandra var 14 år ville hon inte leva längre. Hennes mamma kontaktade BUP men de kunde inte hjälpa henne eftersom hon inte var självmordsbenägen sa de.
– Då är väl jag inte sjuk tänkte jag, men egentligen var jag en tickande bomb, säger hon.
"Ni måste hjälpa henne nu"
När hon började gymnasiet kom vändningen. Lärarna såg att hon mådde dåligt och kontaktade skolkuratorn som i sin tur tog kontakt med BUP.
– Ni måste hjälpa henne nu, hade hon sagt, berättar Sandra.
I dag har Sandra aldrig mått bättre. Pusselbitarna i hennes liv har börjat falla på plats och hon får mycket stöd av sina föräldrar. Hon har dock svårt att lita på folk då hon blivit sviken många gånger. Och så måste hon fortfarande gå hos psykolog.
Har delat sin historia på Facebook
– Alla i liknande situation måste våga berätta, dölj inte vad som händer för dina föräldrar. Och föräldrar måste verkligen fråga sina barn hur de mår på riktigt. Vi alla måste vara vara mer öppna om det här.
Det var därför Sandra valde att dela med sig av sin historia på Facebook.
– Jag skrev inlägget för att det är tabubelagt ett ämne, folk måste få veta hur mobbning kan skapa problem för den som drabbas, säger hon.
Det är flera hundra personer som har hört av sig till Sandra för att tacka henne. Men ingen av hennes mobbare har kommenterat något, trots att hon tror att de flesta av dem sett inlägget.
– Det visar bara att det är jag som är den starka i det hela, att det är jag som har vunnit.
Läs Sandras inlägg här:
<div id="fb-root"></div> <script>(function(d, s, id) { var js, fjs = d.getElementsByTagName(s)[0]; if (d.getElementById(id)) return; js = d.createElement(s); js.id = id; js.src = "//connect.facebook.net/sv_SE/all.js#xfbml=1"; fjs[removed].insertBefore(js, fjs); }(document, 'script', 'facebook-jssdk'));</script><div class="fb-post" data-href="https://www.facebook.com/photo.php?fbid=288956291300715&set=a.118638778332468.1073741832.100005590393628&type=1" data-width="466"><div class="fb-xfbml-parse-ignore"><a href="https://www.facebook.com/photo.php?fbid=288956291300715&set=a.118638778332468.1073741832.100005590393628&type=1">Inlägg</a> av <a href="https://www.facebook.com/sandra.sandin.16">Sandra Sandin</a>.</div></div>