2006 var det 15 000 personer som någon gång under året hämtade ut ett receptbelagt adhd-läkemedel. Förra året hade den siffran stigit till 74 500 personer, skriver Upsala Nya Tidning.
En ökning på närmare 400 procent.
Enligt Läkemedelsverket beror det dock inte på att fler har adhd, utan att de som hade det tidigare helt enkelt inte behandlades.
– Det beror på att man har diagnostiserat på ett sådant sätt att behandlingen hittat sin nivå. Tidigare har det varit fråga om en underbehandling. Generellt gäller för sjukdomar att om det finns en förekomst i en population, måste den behandlas, säger Karl Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket, till Upsala Nya Tidning.
Livlig debatt
Under de senaste åren, när medicineringen ökat, har debatten kring adhd och medicin varit het. Vissa forskare menar att det finns en övertro på adhd-mediciner, och andra har gått så långt som att säga att funktionsnedsättningen inte ens existerar.
Diskussionerna har dock mest kommit att handla om medicineringen av barn och ungdomar.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala menar läkarna på neuropsykiatriska mottagningen för vuxna att medicin är en viktig del i behandlingen, skriver Upsala Nya Tidning.
Hur vanligt förekommande det är med behandling skiftar dock mycket beroende på vart i Sverige man tittar. Detta ställer sig Läkemedelsverket kritiska till.
– Vi kan inte ha så stora skillnader i ett land som är så pass litet som Sverige. Det handlar om ett rättviseperspektiv, vilken behandling man får ska inte vara beroende av vart man bor, säger Karl Mikael Kälkner till Upsala Nya Tidning.