Berättelserna som delas är just nu främst från skaparen själv och folk i hennes närhet. Men den som känner för det är välkommen att skicka in sina upplevelser av sexism, rasism och exotifiering i vardagen.
Nyheter24 har pratat med kvinnan bakom SvartKvinna.
Vad fick dig att starta SvartKvinna?
– För att myten om att Sverige skulle vara ett så jämställt och tolerant land måste motbevisas. Genom att publicera våra erfarenheter av sexualisering, exotifiering och rasism slår vi också hål på att tankar om att vi skulle vara överdrivet känsliga. Faktum är att den svarta kvinnan har objektifierats väldigt länge och det har nästan blivit ”normalt” att anta att svarta kvinnor per automatik är mer sexuella än andra kvinnor. Jag har ingen statistik på hur våt en genomsnittlig svart kvinna blir i jämförelse med andra, men ändå är det något som en manlig bekant alltså går och tänker på.
Vad har du fått för kommentarer och hur bemöter du dem?
– Jag har fått många kommentarer. Jag har valt att inte bemöta dem alls. Dels för att tanken inte är att det är jag som person som ska sitta och skriva i kommentarsfältet men också för att SvartKvinna inte ska styra eller bestämma vad som är rätt eller fel i diskussionerna. Jag tror att om jag skulle lägga mig i kanske det blir sett som det ”rätta” och då hämmas möjligheten till att tankar och känslor ska få flöda fritt. Men jag läser alla kommentarer och all positiv feedback är enormt upplyftande.
Hur reagerar du i de situationerna du beskriver. Bemöter du kommentarerna direkt på plats?
– Det är helt olika. Ibland går jag bara därifrån. Vissa kanske orkar ta strid efter varje rasistisk, sexistisk eller exotifierande kommentar, men det tar fruktansvärt mycket energi. Man blir ju i princip påhoppad och överraskad av de här situationerna, ska man verkligen behöva gå omkring och ha mothugg på lager? Vissa har visserligen det, då kanske det blir lättare och man kan triumfera över puckot med sin briljanta replik.
Tror du att det handlar om medveten rasism eller om okunskap?
– Vissa stunder känns det som medveten rasism för jag undrar hur en person kan tillåta sig själv att säga vissa saker om hen inte är rasist. Men samtidigt så tror jag också att många kanske bara är helt otroligt omedvetna. Men jag anser att man har ett ansvar att tänka igenom vad man säger innan man häver ur sig kommentarer. Vad är viktigast egentligen? Att en person får stilla sin nyfikenhet eller att jag inte behöver svara till en bekant vilken färg mitt könsorgan har.